Fasadrenovering i Saltsjö-Boo – takutsprånget skyddar väggen
Den mest verkningsfulla fasadskyddet på ett hus är inte färgen utan taket. Ett takutsprång som skjuter ut ordentligt håller regn borta från väggen; ett som är kort låter regnet rinna längs fasaden.
Det förklarar en observation som annars är förbryllande: två hus i samma område med samma material och samma ålder kan vara i helt olika skick, och skillnaden är ofta takets geometri.
Effekten är störst upptill. Väggen närmast takfoten skyddas mest av ett utsprång, medan nederdelen ändå får stänk från marken — vilket är varför skador på en väl skyddad fasad ofta börjar nedtill.
Vid en fasadrenovering är det värt att väga in: en fasad med kort utsprång behöver ett mer motståndskraftigt system och tätare underhållsintervall än en med generöst utsprång, oavsett vilket material som väljs.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av takutsprångets längd i förhållande till väggens höjd
- Bedömning av vilka partier som är mest utsatta
- Materialval anpassat till hur mycket skydd väggen har
- Kontroll av hängrännor och stuprör som en del av skyddet
- Bedömning av om utsprånget kan förlängas
- Underhållsintervall anpassat efter exponering
- Extra omsorg om de partier som saknar skydd
Så går det till
Geometrin
Vi mäter utsprånget mot väggens höjd. Det är det som avgör hur mycket regn väggen får.
Partierna
Gavelspetsar och partier under kort utsprång är alltid mest utsatta.
Materialet
Lite skydd kräver ett mer motståndskraftigt system. Det är ett val, inte en självklarhet.
Plåten
Hängrännor och stuprör är en del av skyddet. En läckande ränna slår ut hela effekten.
Intervallet
En oskyddad fasad behöver ses över oftare. Vi säger hur mycket oftare.
Fasadrenovering Saltsjö-Boo i hela Nacka
En läckande hängränna slår ut hela takutsprångets effekt, och det är den vanligaste orsaken till att en till synes välskyddad fasad ändå har en fuktskada. Utsprånget leder regnet ut från väggen och rännan tar hand om det; är rännan full av löv, felaktigt lutande eller otät i en skarv rinner vattnet i stället ner längs fasaden på exakt den punkt där skarven är — och det gör det vid varje regn, år efter år. Skadan blir därför lokal och kraftig i stället för jämnt fördelad, och den ser ut som ett fasadproblem trots att den är ett plåtproblem. Vi kontrollerar därför alltid rännor och stuprör som en del av en fasadbedömning. Det andra är gavelspetsarna, som är den del av ett hus som nästan alltid är mest utsatt. Där är utsprånget ofta kortast i förhållande till höjden, ytan är hög upp och exponerad, och den är dessutom svår att komma åt för underhåll. Det är därför gavelspetsar ofta är i sämre skick än långsidorna på samma hus. Det tredje är att skyddet ska vägas in i materialvalet. En fasad med kort utsprång får mer vatten och behöver antingen ett mer motståndskraftigt system eller ett kortare underhållsintervall — och den avvägningen är bättre att göra medvetet än att upptäcka efter åtta år.